Inte sen jag var 17år och tränade fotboll 6ggr i veckan och spela match 3 ggr per helg har jag klarat milen under timmen! Då var man tränings narkoman och kunde springa hur mkt som helst. Men sen kom alla skador och fettet satte sig på plats. Har gjort ett par spontan försök i vuxen ålder att pressa mig under timmen på milen men misslyckandena avlöste varandra. Men så i Fredags så testa jag igen, många kilo lättare och en helt annan inställning! Vilket gav resultat. Milen passerades på tiden 52 min och 10 sek! En sån grym känsla. Ren stolthet! Sista kilometrarna var tunga, fruktansvärt tunga! Men med mkt vilja så klara jag det oxå. Har nu som mål att tappa lite till i vikt för att om 2 veckor pressa mig under 50min! Kommer bli tufft och om jag inte klarar det så är det bara att gilla läget och ta nya tag inte gräva ner sig. För jag vet att det kommer att bli tufft att tappa mer i vikt nu på ett tag då kroppen vänjer sig och det gör det svårare att gå ner. 



Idag var det vägning igen och vågen pekade återigen neråt, dock inte lika mkt som förra gången men det är normalt och jag är nöjd med det som stod! Minus 1,2 kg sen sist. Har aldrig vägt så lite som jag väger nu (I vuxen ålder alltså) 
Älskling har gjort en fantastisk resa oxå! Är inte mkt kvar av henne. Svin tajt är hon och bara så ni vet grabbar där ute så är hon med mig! Ni får nöja er med världens näst vackraste och hetaste tjej om ni ska dejta nån för den vackraste och hetste är med mig! Wiho! <3